FESTIVALER, TURNÈER KLUBBJAZZ SKIVNYHETER JAZZBÖCKER PORTRÄTT PRISVINNARE KLASSISKA SKIVOMSLAG LÄNKAR
Svensk Jazzhistoria. Skivserien Svensk jazzhistoria 1899-1969 med mera

Jazzforskarna Jan Bruér och Bengt Nyquist lyssnar. Putte Wickman berättar. Foto: Gunnar Holmberg/DIG Jazz©

DIG har

läst svenska

jazzböcker:


Jan Bruér:

Putte Wickman,

klarinettist

Recension


Svensk
Jazzhistoria

Våra jazzprofiler


Läs om

Bengt Hallberg

Bernt Rosengren

Arne Domnérus

Putte Wickman

Bosse Broberg

Georg Riedel

Jan Allan


Harry Arnold

Lars Gullin

Lars Färnlöf

Börje Fredriksson

Åke Hasselgård

Gunnar "Siljabloo" Nilson



Svenska

jazzmusiker

DIG Jazz presenterar

musiker och grupper:

Amanda Sedgwick

Anders Bergcrantz

Anders Kjellberg

Anders Persson

Andreas Pettersson

Anna Sise

Ann-Sofi Söderqvist

Bent Persson

Bertil Jonasson

Bobo Stenson

Bosse Broberg

Bernt Rosengren

Carin Lundin

Cennet Jönsson

Elin Larsson

Ewan Svensson

Fabian Kallerdahl

Fredrik Kronkvist

Fredrik Lindborg

Fredrik Ljungkvist
Fredrik Norén

Georg Riedel

Gunnar Lindgren

Gustav Lundgren

Hans Backenroth

Hawk on Flight

Helge Albin

Håkan Rydin

Jack Lidström

Jacob Karlzon

Jan Allan

Jan Slottenäs

Jens Lindgren

Joakim Simonsson

Jonas Kullhammar

Jonas Östholm

Jon Fält

Karl-Martin Almqvist

Karin Hammar
Karl Olandersson

Klas Lindquist

Klas Toresson

Kurt Järnberg

Lars-Göran Ulander

Lennart Åberg

Linda Pettersson

Maggi Olin

Magnus Broo
Magnus Lindgren
Magnus Öström

Margareta Bengtson

Martina Almgren

Martin Sjöstedt

Mathias Algotsson

Mats Öberg

Mika Pohjola

Monica Dominique

Nils Berg

NilsJanson

Nils Landgren

Palle Danielsson

Patrik Boman

Per Dywling

Per-Åke Holmlander

Peter Asplund

Peter Fredriksson

Raymond Strid
Rigmor Gustafsson

Rolf Carvenius

Sofia Pettersson

Svante Thuresson

The Stoner/Nils Berg

Torbjörn Zetterberg

Ulf Adåker

Ulf Johansson Werre
Vivian Buczek


Svenska jazzmusiker

som avlidit

Alice Babs

Anders Lindskog

Arne Domnérus

Bengt Hallberg

Börje Fredriksson

Esbjörn Svensson

E.S.T.

Gugge Hedrenius

Gunnar Hoffsten

Gunnar Siljabloo Nilsson

Gösta Hägglöf

Gösta Rundqvist

Harry Arnold

Jörgen Zetterquist

Lars Erstrand

Lars Färnlöf

Lars Gullin

Lars Sjösten

Monica Zetterlund

Per Henrik Wallin

Putte Wickman

Rune Carlsson

Staffan Abeléen

Sune Spångberg

Åke Hassegård

Åke Johansson



Jan Bruér och Bengt Nyquist::

70 år av Svensk Jazzhistoria!

Jazzforskarna Jan Bruér och Bengt Nyquist har avslutat det sista kapitlet av  den unika skivantologin Svensk Jazzhistoria. Strax innan årsskiftet lanserades den 10:e cd-boxen, Watch Out!, som täcker upp åren 1965-69. Men de två har faktiskt spåret den svenska jazzhistorien tillbaka till 1899! (Artikel från 2005)


Det är snart 30 år sedan de första initiativen togs till skivantologin Svensk Jazzhistoria. Gruppen för Svensk Jazzhistoria (GSJ) hade börjat  ta form och ett av målen man satte upp var att intervjua musiker, samla historiska inspelningar och ge ut det hela på LP med innehållsrika konvolut.

 

Uppdraget att ansvara för projektet föll på Jan Bruér, Rikskonserter och Bengt Nyquist, Sveriges Radio och 1979 kunde de två leverera det första resultatet av forskningsprojektet. Dubbelalbumet hade titeln Varning för jazz! (Rikskonserter/Caprice)och täckte upp 20-talsepoken. De två LP skivorna rymde 38 spår, men när de senare överfördes och gavs ut på cd hade ytterligare 15 nummer tillkommit. Bland annat då ett inledande spår från 1899 där Kronobergs Regementes Musikår spelar Georgia Camp Meeting, som väl därmed får ses som den svenska jazzens födelse!

 

Jazzen anfaller!

Även de tre kommande volymerna, Hot-epoken 1930-36, Rytm och swing 1937-39 och Beredsskapsswing 1940-42, kom först ut på dubbel-LP. Men nu finns de också på cd och med utökat innehåll. Den första volymen som från början producerades på cd var Jazzens anfaller! vars titel baserade sig på en ökänd hatskrift av läroverksläraren Erik Walles. Den boxen kom 1992 och redovisade de svenska jazzhöjdpunkterna1943-47.

 

Sedan dess har ytterligare fem volymer släppts, nämligen Cream of the Crop (1947-51), The Golden Years (1952-55), Topsy theme (1956-59), Brand new! (1960-64) och nu Watch Out, 1965-69, som alltså är den sista utgåvan. Liksom den förra, Brand New, är Watch Out också en Nils Lindbergkomposition.

– Nils skrev den för Radiojazzgruppen 1969, men gavs aldrig ut.  Men nu finns den med i den nya boxen, säger Jan Bruér. Över huvud taget har det blivit mer och mer material som aldrig tidigare funnits på skiva. Jag konstaterade när vi gick igenom texterna till skivhäftet att 33 av de 55 låtarna aldrig tidigare givits ut. Framför allt är det radiomaterial som kommer till användning, men det finns också en hel del nyupptäckta privatinspelningar.   

 

”Guldålder för svensk jazz”

Skivseriens såväl text- som bildmässigt innehållsrika häften, ofta på drygt 100 sidor, är värd en speciell kommentar. Förutom alla fakta har de också rymt långa intervjuer med för perioden aktuella musiker. Det började med trumpetaren Gösta ”Chicken” Törnblad och sedan har det fortsatt med basisten Thore Jederby, multiinstrumentalisten Charles Redland, sångerskan Alice Babs och gitarristen Sven Stiberg, altsaxofonisten Arne Domnérus, klarinettisten Putte Wickman, pianisten Bengt Hallberg, trumpetaren Jan Allan och basisten Georg Riedel samt tenorsaxofonisten Bernt Rosengren.

Den allra sista profilen är trumpetaren Bosse Broberg, som alltså får ge sin bild av de svenska jazzåren 1965-69.

–Bosse var ju under den här tiden inte ”bara” trumpetare utan också jazzchef på Sveriges Radio och initiativtagare till bildandet av Radiojazzgruppen, berättar Jan Bruér. Och just  Radiojazzgruppen kom att få en oerhört stor betydelse under den andra halvan av 60-talet. Ledare för bandet var Arne Domnérus men  inte minst bidrog musikskrivarna Jan Johansson och Georg Riedel till bandets starka ställning. Självklart finns det i boxen en hel del med Radiojazzgruppens musik. När det gäller trumpetaren Bosse Broberg kan nämnas en mycket fin kvintettinspelning från 1965, där blåsarpartnern är tenorsaxofonisten Lennart Åberg.

 

I den omfattande artikeln i texthäftet ger också Bosse sina personliga synpunkter på tiden som radiojazzchef och på svenskt jazzliv under den här perioden, som han menar är den verkliga guldåldern i svensk jazz. Vilket han då konstaterar med följande avslutningsord;

”Skall jag sammanföra mina åsikter så betraktar jag inte 60-talet som en krisperiod utan som en veritabel smältdegel och guldålder för svensk jazz, En blommande och idérik epok med många och starka uttryck. För min del har det varit livgivande att under ett kvartssekel fått verka inom radiomediet, med enbart jazzmusik på dagordningen. Detta under ett ovanligt expansivt skede, där det sena 60-talet står ut med alldeles säregen lyster”.

 

Jan Johansson satte stark prägel

Hur Radiojazzgruppen lät på den tiden fick också jazzpubliken uppleva live under två veckor kring månadsskiftet januari-februari då bandet i en ny tappning återuppstod för en konsertturné. Ledare för bandet var saxofonisten Lennart Åberg, som också var ursprunglig medlem i Radiojazzgruppen. Musiken som spelades anknöt också helt från den period som täcks av den sista volymen av Svensk Jazzhistoria, det vill säga 1965-69.

 – Det innebar förstås att Jan Johanssons musik fick den största betydelse för konsertprogrammet, säger Lennart Åberg, som under turnén hade sällskap av två andra ursprungsmedlemmar, nämligen Bosse Broberg och gitarristen Rune Gustafsson, De övriga nio medlemmarna handplockades ur den yngre jazzgenerationen.

 

–Av naturliga skäl gick det inte att helt återskapa ursprungsbandet och då kändes det rätt att låta det domineras av yngre jazzkrafter, som då också fick en chans att spela Jans musik, som står sig mycket väl och är oerhört inspirerande att spela. Jan Johansson är nog den svenska musiker som betytt mest för mig både spelmässigt och som skrivare. 
 Jan Johansson satte alltså stark prägel på den här 60-talsåren och kan, förutom med Radiojazzgruppen, höras i flera andra sammanhang i den här avslutande skivboxen, som med egen kvintett, Arne Domnérus orkester och  en kvartettinspelning med Lennart Åberg.

 

Längre låtar och fler radioinspelningar

Skivantologins allra första utgåva var alltså ett dubbelt LP-album, som rymde drygt 100 spelminuter. Den första cd-boxen, Jazzen Anfaller, volym 5, 1943-47, omfattade två cd med närmare 150 minuters speltid, De två senaste boxarna har innehållit fyra cd och en speltid på drygt fem timmar. Är det ambitionerna som höjts eller fanns det på 60-talet så mycket mer hörvärd jazzmusik än under de första årtiondena? 
  
– Det finns flera förklaringar till att volymerna tidsmässigt blivit alltmer generösa. En praktisk förklaring är låtlängden. Under stenkakeåren fram till början av 50-talet var det få låtar som översteg tre minuter, numera är praktiskt taget inget nummer så kort. För att få med ett för perioden representativt urval har speltiden automatiskt ökats ut.  Men i några fall har vi ändå tvingats ta till nödåtgärden att tona musiken eller att plocka delar ur en längre svit. 

 

Vad är det i övrigt som förändrats i ditt och Bengt Nyquists arbete mellan de allra första volymerna och de senaste?

– De första årtiondena var det mycket fråga om att hitta användbara exemplar av gamla lackskivor och stenkakor och att restaurera ljudet, där Rune Persson under alla år varit till en oerhörd hjälp. För de senaste utgåvorna har vi inte minst haft tillgång till Sveriges Radios arkiv,  över 60 procent av innehållet i den senaste boxen är radioinspelningar. Utan dessa hade det varit nästan omöjligt att rättvist spegla andra hlvan av 60-talet, eftersom det då gavs ut förvånansvärt få jazzskivor.
    – Men det förekommer även privatupptagningar, där Rune lagt ned massor av jobb. Ett exempel är altsaxofonisten Lars-Göran Ulanders Septett från Umeå, som spelades in av dåvarande radioproducenten Berndt Egerbladh men där då radioprogrammet bandats av en privatperson.. Låten heter förresten –38 grader Celcius och avslöjar temperaturen den vintermorgon när Lars-Göran gav sig av från hemmet i Saxnäs till radioinspelningen i Umeå! En ren privatinspelning är med saxofonisten Roland Keijsers Uppsalakvartett, som saknar inledningen men som vi bedömde så intressant att den ändå fick komma med. 
   
 
– Båda inslagen är exempel på ambitionen att få med representativ musik från hela landet. Vi har verkligen bemödat oss om att söka radioupptagningar och privatinspelningar och garanterar att vi lyssnat igenom allt som fått tag på.  Sedan har det förstås i slutskedet ändå fått finnas med en kvalitetsaspekt på musiken och att det också varit ljudmässigt hörvärt. 
   

– Ett av skivprojektets absoluta favoritfynd är från en privat lackskiva med Gösta Tönnes orkester från Malmö. Gösta Tönne och Harry Arnold ledde på 40-talet två parallella orkestrar i Malmö, men till skillnad mot Arnold fick Tönne aldrig göra några reguljära skivinspelningar. Musiken på lackskivan var ursprungligen knappt hörbar men vi ansåg att dokumentationen av bandet hade så stort jazzhistoriskt värde och det förtjänande bästa tänkbara restaureringsarbete. 
    
Painted rhytm (Stan Kenton) är titeln på spåret med Gösta Tönnes orkester, som spelades in på Arenas dansrestaurang i Malmö i oktober 1946. Det presenteras i Svensk Jazzhistoria, volym 5, 1942-47.

Jan Bruér kan berätta om flera spännande upptäckter, som en livekonsert från 1965 med Emanons storband under ledning av  George Russell och med den då okände norske saxofonisten Jan Garbarek som solist. Det spåret finns med på Watch Out!

 Ursprungsmaterialet på över 300 timmar

Men när det gäller många av fynden har det, förutom ljudrestaurering, också inneburit extra mycket efterforskning.

– Det har varit viktigt att vi få rätt namn på alla bandmedlemmar, solister och kompositörer, konstaterar Jan. Den här gången hade vi speciellt besvär med en unik inspelning från Grand Hotell med Rolf Ericsons storband, som inte finns bevarad på annat sätt. Bland annat hade vi svårt att få fram kompositören till låten The Swinger, som visade sig vara Don Sebesky. 
   
 
De två senaste cd-boxarna rymmer båda drygt fem timmars musik. Men hur många timmar har du och Bengt Nyqvist totalt lyssnat på för att få fram dessa fem timmar?

– När det gäller den allra sista volymen lyssnade vi igenom ett bruttomaterial på drygt 300 timmar! Från just den här perioden har nämligen Sveriges Radio så mycket material bevarat, bland annat då av Radiojazzgruppens konserter. För volymen innan hade vi tillgång till ungefär häften, det vill säga cirka 150 timmar. För de allra första volymerna var det inte alls fråga om den mängden. Men allt ”överblivet” material finns nu i olika former arkiverat hos jazzavdelningen på Svenskt Visarkiv, som också varit till stor hjälp i projektet.
  
”Dompan” den fltigaste solisten 

Den som skulle komma på tanken att utan uppehåll lyssna igenom samtliga tio volymer av Svensk Jazzhistoria får räkna med att tillbringa närmare ett och ett halvt dygn (34 timmar) vid skivanläggningen. Men vilken musiker har man då under den tiden fått höra flest gånger?

– Tyvärr har vi ingen sådan komplett statistik. Vi konstaterade efter de första fem volymerna att trumpetaren Gösta Törner fanns med på flest spår. Men nu är min gissning att Arne Domnérus toppar den listan. Han var redan 1942 solist med Owe Kjells orkester (volym 5) och sedan dess har han varit väl lanserad i samtliga volymer. Under 50-och 60-talet var förstås också basisten Georg Riedel och trumslagaren Egil Johansen flitiga. Och en ”dark horse” är trombonisten George Vernon, som från början av 40-talet medverkade i massor av olika sammanhang, Men ”Dompan” är nog ändå den som hörs mest som solist.

 

Slut på forskningsbidraget

Det är alltså en hel del musiker som återkommer i flera sammanhang i de tio volymerna. Men hur många olika musiker och sångare har presenterats under de här aktuella åren fram till och med 1969?

– Ja, även den exakta siffran saknar vi. Men vi talade i början om att varje volym innehöll omkring 300 namn, som i de senaste stigit till över 400. Men där då en hel del musiker finns med på flera spår. Men om man halverar de siffrorna hamnar man någon stans kring 1500 unika namn, vilket bör ligga i närheten av sanningen.

 

Med den senaste cd-boxen avslutas alltså ”jazzarkeologerna” Jan Bruérs och Bengt Nyquists arbetet med  skivantologin Svensk Jazzhistoria, som varit en samproduktion mellan Sveriges Radio P 2 och Caprice Records Men varför upphör då utgivningen i med denna tionde volym?

– Vårt uppdrag var att spegla den svenska jazzhistorien fram till 1970, säger Jan Bruér. I och med den här volymen är det också slut på de forskningsbidrag och produktionsstöd vi haft från Riksbankens Jubileumsfond och Staten Kulturråd. 
 – Men man vet aldrig, förhoppningsvis kan det bli en fortsättning någon gång. Från 1970 fram till nu återstår ju ytterligare 35 år av spännande svensk jazzhistoria.

Text och foto: Gunnar Holmberg

(Artikeln först publicerad i årsboken Svensk Jazz 2005/2006) 


Bo Carlsson:

Åke Persson.
Trombonist

Recension




Martin Westin:

Charlie Parker i Sverige

med en avstickare

till Köpenham
Recension





J

Jan Allan minns

sitt femtiotal

Recension





Mats Werner:
Lasse Werner

Enlycklig skit!

Recension





Hans-Olov Öberg:

A Strange Tale

Sagan om Esbjörn
Svensson Trio

Recension



Erik Kjellberg;

Jan Johansson

- tiden och musiken

Recension




Klas Gustafsson:

Enkel vacker öm

Boken om Monica Zetterlund

Recension





Rune Carlsson

Precis i tiden

En jazzmusiker minns

Recension


Här finns

fler jazzböcker.





Klassiska

skivomslag


Lars Gullin Special

DIG Jazz presenterar

93 skivomslag

med Lars Gullin.


Svensk Jazzhistoria återuppstår:
På gång en cd-box om 70-talet!

2005 avslutades skivserien Svensk Jazzhistoria.( Caprice Records) som i tio cd-volymer speglade den svenska jazzen åren 1899-1970.
Men nu återuppstår projektet och i hösten 2017 kommer volym 11, som i en box med fyra cd täcker 70-talet. Projektansvarig, liksom för de tio tidigare volymerna, är Jan Bruér som gjort musikurvalet tillsammans med Jörgen Adolfsson och Viveka Hellström. "Jazz Cosmopolit" är boxens undertitel. Musikprofiler i det innehållsrika och informativa texthäftet är Lennart Åberg och Monica Dominique, som förstås också är representerade med sin musik, båda exempelvis med Radiojazzgruppen. 
 -Arbetet med projektet flyter på bra och vi har goda förhoppningar att boxen finns klar till oktoberfestivalerna i Stockholm och Umeå, säger Ulf Björkman, marknadsansvarig Caprice Records. Läs om Svensk Jazzhistoria 1899-1970

FESTIVALER, TURNÈER KLUBBJAZZ SKIVNYHETER JAZZBÖCKER PORTRÄTT PRISVINNARE KLASSISKA SKIVOMSLAG LÄNKAR