DIG-Music

Nils Janson är en nu 31-årig trumpetare som efter mångåriga jazzstudier och bland annat sju år med Fredrik Norén Band gjort skivdebut med egen kvartett. Men han spelar även rock med Borlängebandet Mando Diao, vilket innebär att han för möta en helt annan, och större, publik.

En av de unga trumpetare som alltmer låter tala om sig är Nils Janson. Född 1978 och uppväxt i Sandviken, men bosatt i Stockholm sedan 1999.

Dit kom han när han började studera vid Kungliga Musikhögskolan. Gräver man djupare i historien hamnar man på den kommunala musikskolan i Sandviken och på jazzgymnasiet i Gävle.

Vad hände sedan?

–Jag började på Skurups Folkhögskola. Var faktiskt enda trumpeteleven där. Därför blev det inte så mycket trumpetlektioner, det blev mest spel. Med jag tog en del lektioner för trumpetaren Anders Gustafsson i Malmö. Men det blev mycket jazzspel för Karl-Martin Almkvist innan han flyttade till Stockholm. Andra lärare var Fredrik Carlqvist och Mulle Holmqvist. Det var en jättebra tid på Skurup. Där utvecklades och mognade jag musikaliskt under två år.

Du kom sedan till Stockholm där du fortfarande bor.

– Jag kom in på Musikhögskolan hösten 1999 vilket gav mig enormt mycket. Under de fyra år som jag studerade där kom jag att träffa många musiker och jag fick kontakter i branschen. Jag hade bland annat Ulf Adåker, Is Rojas Alvaro, Örjan Fahlström, Gustavo Bergalli och Magnus Broo som lärare.

–Jag hade också undervisning av klassiske trumpetaren Urban Ericsson som lärde mig andningens betydelse. Han fick mig att förstå att det var luften som skulle göra jobbet och inte läpparna. Alla bidrog till att jag trivdes där. Jag kom också i kontakt med trumslagaren Fredrik Norén vilket ledde till att jag började i hans band efter trumpetaren Anders Garstedts bortgång.

Där stannade du i sju år,

vilket väl också innebar många turnéer, även utanför Skandinavien?

–Ja, vi var i USA tre gånger och spelade i Texas, New York och Colorado. Bandet var också i Brasilien, Chile och Argentina. I Buenos Aires hade bandet Gustavo som ”hjälpreda”.

Fredrik ordnade också spelningar i Malaysia, Indien och Djakarta. Han brinner verkligen för sitt band. När jag kom till bandet var Jonas Kullhammar tenorist, Daniel Tilling spelade piano och Torbjörn Zetterberg var basist. Peter Fredman kom sedan in som saxofonist och Martin Höper ersatte Torbjörn som basist. Det var kul att få komma till Fredriks band, jag kom helt enkelt in i proffslivet på direkten.

Du har naturligtvis haft inspirationskällor, nämn några.

– Bland de svenska som jag haft och har finns Gustavo Bergalli och Magnus Broo som jag fick lektioner av redan när jag gick på jazzgymnasiet i Gävle. Bland de utländska finns Freddie Hubbard, som jag haft i omgångar och lyssnar på just nu. Jag tycker också om Fats Navarro och Kenny Dorham, båda var starka personligheter. Miles finns även med. Av dagens svenska trumpetare uppskattar jag Peter Asplund, Bosse Broberg, Magnus Broo, Mårten Lundgren, Karl Olandersson och Emil Strandberg.

Förhållandet till rockmusik hur är det?

– Jag spelar rock med Borlängebandet Mando Diao . Från början var jag bara inne på ren jazz men det finns positiva saker även inom rock trots att det inte blir så mycket improviserade solon. När man kommer hem från en turné kastar jag mig över jazz.

–Det är roligt att spela på stora arenor med en stor publik. När vi framträdde på Rock am Ring i Tyskland var det sjuttiotusen i publiken. Med Mando Diao har jag också spelat i Spanien, Japan, Österrike och Schweiz. Kalifornien har vi även varit i. Med i bandet är tenoristen Nils Berg.

Du kom ju i våras ut med din kvartett-cd "Debut" och spelade även en
framträdande roll i gruppen YS&H och cdn "Young, Shy & Handsome".

Vad har du på för planer den närmaste framtiden?

– Naturligtvis vill jag hålla igång min egen kvartett med pianisten Jonas Östholm, basisten Nils Ölmedal och trumslagaren Peter Danemo. Nästa år är vi exempelvis inplanerade för en Pulsslagsturné på landets jazzklubbar.

–Peter hade jag även som lärare på Skurup. Vi har gjort uppskattade spelningar på Glenn Miller Café, Nefertiti och på Fasching. Jag spelar också med Linus Lindbloms grupp och ingår i Klas Lindquists Nonet. Gitarristen Hans Olding är en annan musiker jag har nära samarbete med, bland annat framträder jag tillsammans med hans kvartett på festivalen Landet Jazz i Stockholm 10-11 juli.

Ditt senaste skivköp?

-Det är gitarristen Erik Söderlinds platta där han hyllar Jimmy Smith

tillsammans med Kjell Öhman och Magnus Lindgren.

Text:Göran Olson

Foto: Gunnar Holmberg