DIG-Music

Gitarristen Gustav Lundgren är engagerad i många olika grupper och ofta är förebilden Django Reinhardts musik. I vår turnerar han med två olika Django Project. Men första gitarrinspirationerna var Jimi Hendrix och John Scofield.

Gustav Lundgren blev ett namn för den stora svenska jazzpubliken när han i början av 2000-talet slog igenom i Hot Club de Suede tillsammans med gitarrkollegan Andreas Öberg och basisten/brodern Hampus Lundgren.

– Ja, vi bidrog säkert till att väcka nytt liv i intresset för Django Reinhards musik eftersom vi åkte runt och mötte publiken, konstaterar Gustav. Vi spelade överallt i Sverige och ett år tror jag vi gjorde upp mot 100 konserter.

Två olika Djangoprojekt

Idag håller Gustav igång ett eget Django Project, en kvartett med dragspelaren Anders Larsson, gitarristen Martin Widlund och basisten/saxofonisten Fredrik Lindborg.

– Det var mera av en tillfällighet Anders och jag träffades. Han var också inne på det här med Django, men hade sällan spelat med något gitarrist i den andan. Django själv spelade ofta med dragspelare även om det sällan är i den miljön man hör hans musik på skiva.

En annan turné i vår gör Gustav Lundgren med Proyecto Django Escandinavo, ett triosamarbete med den spanske gitarristen Biel Ballester och basisten Martin Sjöstedt.

– Biel Ballester är en av Spaniens mest kända gitarrister inom gypsy swing. Det var så många som hörde av sig till mig efter att ha imponerats av hans spel på olika Djangofestivaler ute i Europa, så jag tog kontakt för en gemensam turné. Nu är det också tal om att vi skall spela i hans hemstad Barcelona i höst.

Gustav är även engagerad i Svenska Django Reinhardt Sällskapet, som bland annat arrangerar årliga Django Festival på Mosebacke.

Köpte allt med Coltrane

Men det finns minsann mycket annat än Django Reinhardt i Gustavs musikliv. Stockholm Swing All Stars är ett band där han känner sig väl hemma. Och när DIG får tag i honom håller han just på att förbereda sig för kvällens spelning på Glenn Miller Café med saxofonisten Fredrik Lindborg Quartet, där han är fast medlem. Gruppen kom i höstas ut med skivan The General (Imogena) och har också en mindre turné på gång i vår. Dessutom finns det goda förhoppningar om en Australienturné i augusti.

”Bopstuk” har även musiken i Gustav Lundgren Quartet, som består av Johan Hörlén. altsax, Martin Höper, bas och Jon Fält, trummor. Gruppen gjorde en turné i höstas med finske trumslagaren Jussi Lehtonen och i vår släpps också skivan Second Opinion (Lundgren Music).

Gustav har också en påtaglig ”lyssnarbakgrund” inom den mera nutida jazzen. När han började spela gitarr var Jimi Hendrix den stora förebilden. När han senare mera på allvar kom igång att studera musik lyssnade han främst på gitarrister som Pat Metheny, Max Schultz, Kurt Rosenwinkel och framför allt John Scofield. Han var 15 år när han började på Södra Latins gymnasium i Stockholm, som hade ett program för unga jazzmusiker. 1998 flyttade han till Bollnäs för jazzstudier på Folkhögskolan.

– Då gick i stort sett alla mina pengar till att köpa cd med John Coltrane, berättar Gustav.

Det var också i Bollnäs som Gustav träffade Johan Hörlén och deras samarbete har fortsatt sedan dess.

Glatt även i moll

Men under 2000-talet har det ändå varit en hel del ”gypsy jazz” och högst betydelsefullt var bildandet 2001 av Hot Club de Suede, som direkt blev en succé och mycket efterfrågad bland arrangörer.

Det är över 50 år sedan Django Reinhardt gick bort. Vad är det då som gör att hans musik fortfarande går hem så starkt bland såväl gitarrister som publik?

– Vi gitarrister fascineras främst av att han var så virtuos, men samtidigt spelade med sådan inlevelse. Dessutom hade han en unik och helt personlig gitarrstil.

– Publiken attraheras väl framför allt av att det är en lättsam, svängig musik som man blir glad av. Även gypsylåtarna i moll är lätta att ta till sig.

– Det skall poängteras att det här Djangointresset inte är något speciellt för Sverige. I många länder har det hela tiden funnits en klar och levande tradition och i stort sett över hela världen finns det grupper som spelar i hans anda och festivaler som presenterar hans musik.

Gunnar Holmberg

( Artikeln publicerad i DIG nr 1/2007)